Yhteenveto
Perustiedot
Arkivet består främst av Elmer Diktonius brev- och manuskriptsamling. I arkivet finns även Diktonius egna anteckningar om in- och utgående korrespondens samt en mindre mängd urklipp och tryckalster.
Elmer Diktonius arkivbildare
Elmer Rafael Diktonius (f. i Helsingfors), son till August Viktor Diktonius och Adelaide Maria Rosalie Malmström, var en av banbrytarna inom modernismen. Diktonius konstnärsbana började inom musiken. Vid 17-års ålder inledde han studier i violinspel och kompoistion vid Musikinstitutet i Helsingfors. Fram till 1920 arbetade han som musiklärare och kompositör. Han lämnade dock musiken för att ägna sig år författarskap. Han debuterade 1921 med aforismsamlingen Min dikt som utkom i Sverige. Utöver en mängd diktsamlingar skrev Diktonius även prosa, bl. a. novellerna Medborgare i republiken Finland (1935) och romanen Janne Kubik (1932). Han översatte även Aleksis Kivis Sju bröder till svenska. Diktonius arbetade även som kåsör, recensent och artikelskribent för ett stort antal tidningar, i första hand Arbetarbladet.
Ulla Bjerne förekommer
pseudonym
Ulla Bjerne är en pseudonym för författaren Ulla Biaudet (f. 3/1 1890, Söderhamn). Ulla Bjerne bedrev studier i Paris och företog vidsträckta resor i Europa och Nordafrika. Sin författardebut gjorde hon år 1916 med boken Mitt andra jag. Dog i Lovisa .
Adelaide Diktonius förekommer
född Malmström
Adelaide Diktonius var mor till Elmer Diktonius.
Anna-Leena Jäykkä förekommer
Hagar Alli Olsson förekommer
Hagar Olsson (f. 16.9.1893 i Gustavs) hörde till banbrytarna inom den finlandssvenska modernismen. Hon debuterade 1916 med romanen Lars Thorman och döden. Från 1918 var hon ordinarie kritiker vid Dagens Press (senare Svenska Pressen) samt medarbetare i andra tidningar och tidskrifter. I början av 1920-talet stod Hagar Olsson Edith Södergran mycket nära och hon utgav 1955 den kommenterade volymen Ediths brev.
Helena Södergran förekommer
Mor till Edith Södergran
Axel Åhlström förekommer
Axel Åhlström (f. i Helsingfors) var till sin utbildning folkskollärare, men ägnade sig redan tidigt åt journalistiken. Under kriget tillhörde han tidningen Arbetets redaktion och tvingades efter kriget sitta i fångläger på Sveaborg. Från 1921 var han redaktör och från 1925 chefredaktör vid Arbetarbladet. Flera författare, däribland Elmer Diktonius, var regelbundna bidragsgivare till Arbetarbladet under Åhlströms tid som chefredaktör. Från 1929 fungerade Åhlström som socialdemokratisk riksdagsman.
Röykkä (Nurmijärvi, Finland) relaterar till
Grankulla (Finland) relaterar till
Arkivet är digitaliserat och tillgängligt i digital form i arkivets forskarsal. Manuskriptsamlingen, där det ingår bl.a. originalmanuskripten till Janne Kubik (1932) och till diktsamlingen Novembervår (1951). Se även SLSA 960 (Material rörande Elmer Diktonius), SLSA 844 (Handlingar om Elmer Diktonius) samt SLSA 1310 (Brev från Elmer Diktonius till Erik Furuhjelm, Cid Tallqvist, Tapio Tapiovaara och Elli Tompuri).
Perustiedot
Arkivet består främst av Elmer Diktonius brev- och manuskriptsamling. I arkivet finns även Diktonius egna anteckningar om in- och utgående korrespondens samt en mindre mängd urklipp och tryckalster.
Elmer Diktonius arkivbildare
Elmer Rafael Diktonius (f. i Helsingfors), son till August Viktor Diktonius och Adelaide Maria Rosalie Malmström, var en av banbrytarna inom modernismen. Diktonius konstnärsbana började inom musiken. Vid 17-års ålder inledde han studier i violinspel och kompoistion vid Musikinstitutet i Helsingfors. Fram till 1920 arbetade han som musiklärare och kompositör. Han lämnade dock musiken för att ägna sig år författarskap. Han debuterade 1921 med aforismsamlingen Min dikt som utkom i Sverige. Utöver en mängd diktsamlingar skrev Diktonius även prosa, bl. a. novellerna Medborgare i republiken Finland (1935) och romanen Janne Kubik (1932). Han översatte även Aleksis Kivis Sju bröder till svenska. Diktonius arbetade även som kåsör, recensent och artikelskribent för ett stort antal tidningar, i första hand Arbetarbladet.
Ulla Bjerne förekommer
pseudonym
Ulla Bjerne är en pseudonym för författaren Ulla Biaudet (f. 3/1 1890, Söderhamn). Ulla Bjerne bedrev studier i Paris och företog vidsträckta resor i Europa och Nordafrika. Sin författardebut gjorde hon år 1916 med boken Mitt andra jag. Dog i Lovisa .
Adelaide Diktonius förekommer
född Malmström
Adelaide Diktonius var mor till Elmer Diktonius.
Anna-Leena Jäykkä förekommer
Hagar Alli Olsson förekommer
Hagar Olsson (f. 16.9.1893 i Gustavs) hörde till banbrytarna inom den finlandssvenska modernismen. Hon debuterade 1916 med romanen Lars Thorman och döden. Från 1918 var hon ordinarie kritiker vid Dagens Press (senare Svenska Pressen) samt medarbetare i andra tidningar och tidskrifter. I början av 1920-talet stod Hagar Olsson Edith Södergran mycket nära och hon utgav 1955 den kommenterade volymen Ediths brev.
Helena Södergran förekommer
Mor till Edith Södergran
Axel Åhlström förekommer
Axel Åhlström (f. i Helsingfors) var till sin utbildning folkskollärare, men ägnade sig redan tidigt åt journalistiken. Under kriget tillhörde han tidningen Arbetets redaktion och tvingades efter kriget sitta i fångläger på Sveaborg. Från 1921 var han redaktör och från 1925 chefredaktör vid Arbetarbladet. Flera författare, däribland Elmer Diktonius, var regelbundna bidragsgivare till Arbetarbladet under Åhlströms tid som chefredaktör. Från 1929 fungerade Åhlström som socialdemokratisk riksdagsman.
Röykkä (Nurmijärvi, Finland) relaterar till
Grankulla (Finland) relaterar till
Arkivet är digitaliserat och tillgängligt i digital form i arkivets forskarsal. Manuskriptsamlingen, där det ingår bl.a. originalmanuskripten till Janne Kubik (1932) och till diktsamlingen Novembervår (1951). Se även SLSA 960 (Material rörande Elmer Diktonius), SLSA 844 (Handlingar om Elmer Diktonius) samt SLSA 1310 (Brev från Elmer Diktonius till Erik Furuhjelm, Cid Tallqvist, Tapio Tapiovaara och Elli Tompuri).
Kokoelman sisältö
Nimeke | Saatavuus tutkijasalissa |
---|
Nimeke | Saatavuus tutkijasalissa | Tyyppi |
---|