Yhteenveto
Perustiedot
Arkivet består av C. G. Estlanders inkommande brev.
Carl Gustaf Estlander arkivbildare
Carl Gustaf Estlander (f i Lappfjärd) verkade som professor i estetik och modern litteratur i Helsingfors 1868-1898. C. G. Estlander grundade Finsk Tidskrift år 1875 och var även en av Svenska litteratursällskapets i Finland grundare. Estlander fungerade som sällskapets första ordförande 1885-1897. Han spelade även en avgörande roll vid tillkomsten av Konstflitföreningen i Finland och Ateneum.
Albert Gustaf Edelfelt förekommer
Albert Edelfelt (f. på Kiala gård i Borgå socken), är en av Finlands mest kända konstnärer. Efter studenten 1871 studerade Edelfelt vid Finska konstföreningens ritskola och vid Adolf von Beckers privatakademi i Helsingfors. Efter studier i hemlandet fortsatte Edelfelt sina konststudier i Antwerpen 1873-1874 och från 1874 i Paris. Edelfelt var bl.a. hedersmedlem och akademiker vid Konstakademin i S:t Petersburg och fungerade som ordförande för Konstnärsgillet i Finland (1895-1904).
Leo Mechelin förekommer
Leo Mechelin var en senator och professor i juridik och politik.
Walter Runeberg förekommer
Walter Runeberg var en finländsk skulptör.
Zacharias Topelius förekommer
Zacharias Topelius (f. 1818 i Nykarleby) författarskap omfattar både lyrik, romaner, noveller, sagor och skådespel. Den största läsekretsen har Topelius troligtvis nått genom sina sagor och andra berättelser för barn och Boken om vårt land (1875). Utöver sitt omfattande författarskap är Topelius känd som historiker och universitetsman. Han utnämndes 1847 till e. o. professor i Finlands historia och 1876 till professor i allmän historia vid Helsingfors universitet. Åren 1875–1878 var han dessutom rektor för universitetet.
Carl Wilhelm Vallgren förekommer
Ville Vallgren, (f. i Borgå), son till Georg Wallgren, begav sig 1877 till Paris där han var verksam som skulptör i 36 år. Vallgren är bl.a. känd som skulptören bakom Tyrgils Knutssons staty (rest i Viborg 1908) och Havis Amanda i Helsingfors (rest 1908). Efter återkomsten till Finland ägnade sig Vallgren även åt författarskap och utgav bl.a. Ville Vallgrens ABC-bok 1916.
Perustiedot
Arkivet består av C. G. Estlanders inkommande brev.
Carl Gustaf Estlander arkivbildare
Carl Gustaf Estlander (f i Lappfjärd) verkade som professor i estetik och modern litteratur i Helsingfors 1868-1898. C. G. Estlander grundade Finsk Tidskrift år 1875 och var även en av Svenska litteratursällskapets i Finland grundare. Estlander fungerade som sällskapets första ordförande 1885-1897. Han spelade även en avgörande roll vid tillkomsten av Konstflitföreningen i Finland och Ateneum.
Albert Gustaf Edelfelt förekommer
Albert Edelfelt (f. på Kiala gård i Borgå socken), är en av Finlands mest kända konstnärer. Efter studenten 1871 studerade Edelfelt vid Finska konstföreningens ritskola och vid Adolf von Beckers privatakademi i Helsingfors. Efter studier i hemlandet fortsatte Edelfelt sina konststudier i Antwerpen 1873-1874 och från 1874 i Paris. Edelfelt var bl.a. hedersmedlem och akademiker vid Konstakademin i S:t Petersburg och fungerade som ordförande för Konstnärsgillet i Finland (1895-1904).
Leo Mechelin förekommer
Leo Mechelin var en senator och professor i juridik och politik.
Walter Runeberg förekommer
Walter Runeberg var en finländsk skulptör.
Zacharias Topelius förekommer
Zacharias Topelius (f. 1818 i Nykarleby) författarskap omfattar både lyrik, romaner, noveller, sagor och skådespel. Den största läsekretsen har Topelius troligtvis nått genom sina sagor och andra berättelser för barn och Boken om vårt land (1875). Utöver sitt omfattande författarskap är Topelius känd som historiker och universitetsman. Han utnämndes 1847 till e. o. professor i Finlands historia och 1876 till professor i allmän historia vid Helsingfors universitet. Åren 1875–1878 var han dessutom rektor för universitetet.
Carl Wilhelm Vallgren förekommer
Ville Vallgren, (f. i Borgå), son till Georg Wallgren, begav sig 1877 till Paris där han var verksam som skulptör i 36 år. Vallgren är bl.a. känd som skulptören bakom Tyrgils Knutssons staty (rest i Viborg 1908) och Havis Amanda i Helsingfors (rest 1908). Efter återkomsten till Finland ägnade sig Vallgren även åt författarskap och utgav bl.a. Ville Vallgrens ABC-bok 1916.
Kokoelman sisältö
Nimeke | Saatavuus tutkijasalissa |
---|
Nimeke | Saatavuus tutkijasalissa | Tyyppi |
---|