Asken vid Bjärströms bro. Samma träd som SLS 192b_45. Genom det i stammen synliga hålet dragas "vålbundna" barn. Jordvallen i förgrunden sägs vara uppkastad 1808. ”Om ett barn har ’rissjukan’ eller är ’vålbundet’, botas det genom att barnet tas genom ett ’vålbundet träd’ tre gånger. ’Vålbundit’ (vårdbundet) kallas ett träd, som består av två hopvuxna stammar, mellan vilka en öppning bildat sig nära marken. Därigenom drager man ett barn tre gånger för att skaffa det god hälsa (Åland, Vendell, Ordbok, s. 1110). Vid Bjärströms bro står en sådan ask, dit man reser ända från Eckerö. I Emkarby finns ett annat, i Eckerö Storby finns även ett ’vålbundet träd’.” (Finström, Jomala, Hammarland: SLS 192, s. 159). FSFD s. 542. ”Om ett barn ej börjar gå, har det ’rissjukan’ eller är ’vålbundet’.” (Finström, Jomala, Hammarland, Eckerö: SLS 192, s. 159). FSFD s. 524.

Asken vid Bjärströms bro. Samma träd som SLS 192b_45. Genom det i stammen synliga hålet dragas "vålbundna" barn. Jordvallen i förgrunden sägs vara uppkastad 1808. ”Om ett barn har ’rissjukan’ eller är ’vålbundet’, botas det genom att barnet tas genom ett ’vålbundet träd’ tre gånger. ’Vålbundit’ (vårdbundet) kallas ett träd, som består av två hopvuxna stammar, mellan vilka en öppning bildat sig nära marken. Därigenom drager man ett barn tre gånger för att skaffa det god hälsa (Åland, Vendell, Ordbok, s. 1110). Vid Bjärströms bro står en sådan ask, dit man reser ända från Eckerö. I Emkarby finns ett annat, i Eckerö Storby finns även ett ’vålbundet träd’.” (Finström, Jomala, Hammarland: SLS 192, s. 159). FSFD s. 542. ”Om ett barn ej börjar gå, har det ’rissjukan’ eller är ’vålbundet’.” (Finström, Jomala, Hammarland, Eckerö: SLS 192, s. 159). FSFD s. 524.